Förslaget gynnar dem med en månadslön mellan 65000 kronor och 180000 kronor. Tjänar man 150000 kronor i månaden blir skattesänkningen på årsbasis cirka 35000 kronor. Ett av argumenten till att denna skatt sänks är att det ska löna sig att utbilda sig. Säg detta till lärare, sjuksköterskor, bibliotekarier eller poliser som inte under sin livstid kommer komma upp i månadslöner likt dessa.
Idag ser vi barnfamiljer som har svårt att få lönen att räcka en hel månad, som har tufft med att betala barnens aktiviteter och fler än någonsin söker stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Tidigare har de som sökt hjälp varit människor i ett ekonomiskt utanförskap men nu ser man att det även handlar om människor som har arbete och inkomster.
Många kommuner och regioner går på knäna och ekonomiska tillskott behövs från statligt håll för att upprätthålla kvalitet i den grundläggande välfärden. Barn i skolan som har rätt till särskilt stöd måste få det, personal inom sjukvården måste ha rimliga arbetsförhållanden och socialsekreterare behöver kollegor som stannar kvar.
Satsningen på dem med riktigt höga inkomster kostar statskassan 4,7 miljarder. Illusionen att det här på något sätt skulle självfinansieras stämmer så klart inte. Tidöpartierna har helt och hållet tappat markkontakten med vanligt folk när dessa prioriteringar görs.
Det är helt orimligt att Tidöministrarna och SD-topparna fortsätter att göra sina egna plånböcker tjockare på bekostnad av hårt arbetande människor. Det här bekostas av både arbetare och akademiker som aldrig någonsin kommer att se skymten av löner på dessa nivåer.
Socialdemokraterna gör så klart helt andra prioriteringar och kommer alltid prioritera grundläggande välfärd framför skattesänkningar för höginkomsttagare.
Magdalena Sundqvist (S), Kommunalråd i opposition, Kungsbacka
Jeanette Qvist (S), Kommunalråd i opposition, Varberg