Det är full aktivitet för landskapsingenjör Solveig Gunnarsson och hennes kollegor på Trafik & Utemiljö på Kungsbacka kommun. Med våren växer åter problemen med invasiva arter – och har kommunen tagit fram en ny plan för hur de ska bekämpas.
– Det har skett en dramatisk ökning av invasiva arter. Det innebär att fler bekämpar dem vilket leder till mer avfall. Vi behöver växla upp, våra kärl räcker inte till, säger Solveig Gunnarsson.
Så hanterar du invasiva arter
Uppgrävda rötter, stam, blad och blommor av invasiva arter bör eldas upp. Man får inte lämna invasiva arter som trädgårdsavfall på våra återvinningscentraler, då risken finns att den sprids vidare med kompostmaterialet. Invasiva arter lämnas i särskild container på Barnamossens återvinningscentral. Växterna ska förpackas i täta påsar för att förhindra spridning under transport.
Källa: Kungsbacka kommun
Arterna som sticker ut: Parkslide, gul skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin
Kungsbacka kommun pekar särskilt ut fyra arter: parkslide, jätteloka, gul skunkkalla och jättebalsamin. De tre sistnämnda är med på EU:s förteckning över främmande invasiva arter vilket innebär att de omfattas av olika förbud – de får till exempel inte odlas i trädgårdar eller spridas i naturen. Parkslide däremot omfattas ännu inte av någon lagstiftning, men den kan komma att tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Enligt Naturvårdsverkets prognos kan det bli aktuellt under 2021.
– Parkslide har blivit populär eftersom man kunde ha den som häck, den är bambuliknande och har snygg blomning, är dekorativ och lättodlad. Men den har ett rotsystem som sprider sig väldigt elakartat, säger Solveig Gunnarsson.
– De är värst och går inte att räkna till antalet. Vi började jobba mer intensivt med bekämpning av parkslide förra året, men vi måste prioritera hårt och ta det som riskerar hota anläggningar som rör och byggnader samt de platser där växten är siktskymmande, säger hon.
LÄS MER: Mardrömsväxterna ingen vill ha nära sig – breder ut sig i Kungsbacka
Gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka ska man helst ta innan de hunnit växa till sig.
– Vi bevakar så att de inte går i frö. Jättelokan är besvärlig eftersom den är giftig, men är man på den tidigt så kan man gräva upp den, säger Solveig Gunnarsson.
Arbetet med att hålla nere de växande bestånden är resurskrävande både i tid och pengar för kommunen.
– Det är lite av en kapplöpning på vår och försommar. Man måste hålla koll hela tiden och det kan vara frustrerande eftersom man kan hålla på ganska länge med ett bestånd utan att man ser någon ljusning, säger Solveig Gunnarsson.
Så utspridda är arterna i Kungsbacka kommun
Parkslide trivs på kustnära platser, och larm om växten kommer ofta från sommarstugeområden.
Gul skunkkalla är en nykomling i Kungsbacka. Det första beståndet upptäcktes för två år sedan och i nuläget finns färre än tio kända bestånd, bland annat i Onsala och på Hammerö.
LÄS MER: Växterna som måste bort
Jättebalsamin och jättelokan är mer utspridd och finns ofta på privat eller statligt ägd mark som exempelvis längs vägar och järnvägsspår.
– På kommunal mark finns det särskilda rutiner. Vi ser över våra arbetsområden innan vi börjar gräva. Det handlar mycket om att inte flytta jord, att rengöra maskiner väldigt noggrant och när det kommer till just parkslide vara uppmärksam när man gräver eftersom det kan finnas rötter som sträcker sig långt. Det är ett digert samarbete inom kommunen som pågår och som fortfarande är under uppbyggnad, säger hon.
Upptäcks den invasiva arten på annat än kommunal mark tar kommunen kontakt med ägaren.
Hittat en invasiv art? Här kan du rapportera ditt fynd!
Om man hittar en invasiv art kan man rapportera detta till Sveriges Lantbruksuniversitets artdatabank Artportalen. Där finns också en karta där man kan se om det finns inrapporterade fynd i sin omgivning.
Källa: invasivaarter.nu
– Vi förlitar oss väldigt mycket på våra kommuninvånare och är tacksamma för alla som ringer in och larmar när de stöter på invasiva arter. Det underlättar otroligt för oss, säger Solveig Gunnarsson.
Här kan du lämna avfall från invasiva arter
Hur ska man som privatperson göra om man hittar invasiva arter på sin mark?
– Vänta inte. Man ska börja bekämpa dem just för att de utvecklar sig så väldigt snabbt, och om man inte gör någonting så har man snart etter värre. Vad gäller parkslide är det viktigt att inte komma med traktor för det kan potentiellt leda till hundratals nya plantor. Vi uppmanar alla som vi kommer i kontakt med att hugga av dem för hand och paketera växterna på ett säkert sätt, säger Solveig Gunnarsson.
På Barnamossens återvinningscentral finns en särskild container för invasiva arter.
– Det är många äldre som ringer in, de är oroliga och känner att de inte kan ta hand om de invasiva arterna själva. Det är viktigt för oss att finnas där som stöd. Vi svarar på frågor och hänvisar till Naturvårdsverket och länsstyrelsen som har bra publikationer, och så kan vi ta hand om avfallet, säger Solveig Gunnarsson.
Hon uppmanar allmänheten att undvika kemiska bekämpningsmedel när det kommer till dessa arter.
– Många av de här växterna befinner sig ofta strandnära, i diken och längs bäckar. Kemiska ämnen i våra vattendrag hotar den biologiska mångfalden mer än växten i sig, säger Solveig Gunnarsson.
LÄS MER: Experten om oron för blomman: ”Rätt så överdrivet”
Parkslide
Parkslide finns inte med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, och omfattas därför inte av någon lagstiftning. Däremot har Sverige möjlighet att reglera arter genom en nationell förteckning, där parkslide är en möjlig kandidat.
Källa: Naturvårdsverket
Gul skunkkalla
Gul skunkkalla är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Jättebalsamin
Jättebalsamin är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Jätteloka
Växtsaften från jättelokan kan orsaka svåra blåsor på huden.
Jättelokan är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
